Det var bara att gå in igen och byta om till stallkläder, ta in mamman och de två lammen i fårhuset och se om tackan tar emot lammet när hon står fast på en begränsad yta. Men nej. Jag får då hålla fast tackan så att lammet får en chans att dricka mjölk, de första klunkarna innehåller ju den allra viktigaste näringen för lammet. Men tackan vill fortfarande inte veta av sitt lamm.
Så istället för att åka på stan fick jag fara till Dille och köpa lammnäring till det stackars lammet som jag nu döpt till Willy. För nu ska jag göra allt jag kan för att rädda Willy. Så kan det gå!
Willy |
Mumsig lammnäring. |
Nu är det bara att hålla tummarna!
/Sandra
Jag ska hålla mina med!
SvaraRaderaDina lammberättelser ger mig så härliga känslor. Finns det något mysigare än flasklamm? (Och jobbigare?)
Men å så gulligt, hoppas verkligen det går bra med lilla Willy, & att du får möjlighet att åka in till stan & shoppa en annan dag.
SvaraRaderaKram Ninna