Jag älskar min korall!

Jag är så himla glad att jag valde att bygga en korall istället för en paddock, jag har bara på några veckor (utan att korallen ens är färdig) haft så sjukt stor användning av den! Hästarna har gjort enorma framsteg! Jag kan utmana dem med mer fysisk utmattning utan att behöva rida eller köra och jag kan ha dem lösa och träna grunderna som att backa, vänta, stopp och stanna. Jag ser en så stor fördel med att kunna träna dem lösa, då slipper jag ha den där irriterande kontakten med grimskaftet som blir så fel ibland. Nu vet jag att kommandona sitter i röst och rörelse istället för i grimskaft/longerlina.
Innan jag ens började prova korallen trodde jag att hästarna skulle strunta i vad jag sa och gjorde där inne och bara gå längs kanterna och beta. Men med facit i hand så har det bara hänt någon enstaka gång. De är väldigt med på vad jag gör och otroligt lyhörda.
Det är så lättsamt också då korallen ligger i sommarhagen, det är så enkelt och snabbt gjort att träna då, det gäller att ställa för sig så man hinner få in allt i den minst sagt häktiga vardag man har!

Gubben har säkert blivit longerad förut, men kanske inte på det här viset. Men eftersom han är piskrädd så måste man ta det väldigt försiktigt. Använder en kortare piska för att föra han framåt (dressyrpiska kanske det är?) och aldrig bakom honom, han vill alltid se min "förlängda arm" och det är klart att han kan få göra det! Då blir han lugn, kan acceptera och går på bra. Gubben är väldigt alert när man longerar, kliver på bra och har lätt för att komma i trav. Så en stor vikt läggs på att longera i skritt och varva upp det med trav. Han tar gärna extrasteg eller extra varv när man ska sakta av eller stanna. Något att verkligen träna på. Men ett riktigt stort framsteg kom idag för honom, jag tänkte vad fan och bad om galopp, och han GALOPPERADE! Ett kvarts varv, alltså några språng, sedan saktade han av. Jag berömde massor, sedan fick han trava och skritta några varv och han kändes faktiskt inte alls uppstressad. Sedan bad jag om det igen och han tog några språng, och till slut en tredje gång. Duktiga kille! Kanske kommer galoppen verkligen med denna korall! Kanske är den nyckeln!

Klara har bara longerats i ett längre grimskaft förut, det har gått bra - men detta blev något helt annat! Först fick man gå ganska nära henne (använde också här den kortare dressyrpiskan) men det blev mer som att hon trodde det var ett grimskaft oss emellan. När jag gick - så gick hon. När jag sprang - så sprang hon. Rätt, men ändå fel. Till nästa pass hämtade jag istället en longerpiska (med sånt långt snöre i änden). Då föll bitarna på plats! Det var verkligen som att trycka på en knapp. Med den piskan som en förlängd arm så kom man ifrån henne en bra bit. Hittills har vi tränat skritt, trav och stopp. Hon är väldigt duktig på att stanna. Hon gör till och med små slidestops ibland, haha. Perfekt inför framtiden! Hon har ett väldigt fint tempo när hon travar, lugn och sansad. Precis som jag vill ha det.
Det känns bra att äntligen hitta ett sätt att få Klara svettig också! För ju bättre hon blir på löslongeringen ju mer kan man ta ut henne på det. Och hennes mage måste bort, men det har inte varit så lätt att verkligen motionera ut henne när hon ännu inte är så pass inriden och eftersom vi inte har velat köra henne själva utan stöttning av van kusk. Men nu kan man få henne att svettas mer och kanske få lite mer ordning på hull och kondition.

Här kommer en kort film när Kalle longerar Klara:

Träningen fortsätter! 

Kram Sandra