Efter det satt jag upp och så gick vi på långtur (för en treåring). Hon skötte sig fint, stannar när man ber om det och väntar till klartecken innan hon går igen. När vi vände hemåt blev det mer bråttom, lite taktning och så, men det var hanterbart. Något tydligt att träna på dock, promenader utan bästa vännen Gubben!
Vi avslutade med att rida på volt, men då var Gubben synlig igen så då var det inget problem!
Allt som allt, duktig Klara!
Kram Sandra
Hon är så jäkla söt! :)
SvaraRaderaDet låter så fantastiskt att kunna ta en ridtur bara så där... Frihet och lycka minsann!
SvaraRaderaÅåh måste ju säga att hon har ett fint namn :)
SvaraRadera